onsdag 1 maj 2013

Onsdag

Nu var det ett bra tag sen det blev nåt skrivet här.
Vi har fått svar på tremånaders proverna, och de hittade inga egna B-celler alls, varken i benmärgen, blodet eller ryggmärgsvätskan. Några T-celler, ca 3-4%. Men det spelade mindre roll eftersom det är B-cellerna som varit sjuka.
Såklart så vore det bästa om donatorn tagit över helt, men det har ju bara gått tre månader så man kanske inte får förvänta sig allt för stora framsteg. Huvudsaken är ju faktiskt att de i nuläget inte hittar någon leukemi.
Nu har jag oxå bytt blodgrupp, så nu är jag inte längre A+ utan B-.
Jag och donatorn är alltså genetiskt lika nu (;


I fredags var vi på läkarbesök i Umeå, prover och provsvar som vanligt.
Den här veckan var det meningen att vi skulle få vara hemma, men eftersom donatorcellerna har bestämt sig för att äta upp alla mina trombocyter (ITP) så är vi nu påväg upp ändå.
Igår skulle jag ha fått IT-CYT, men eftersom trombocyterna sjunkit från 27 i fredags till 4 i måndags så blev det inställt. Stick gränsen ligger på minst 50.

Efter måndagens provsvar fick jag en påse trombocyter, och normalt så stiger dom minst 25 på en påse, men efter gårdagens prover fick vi veta att de bara hade stigit till 6. Inte normalt alltså.
Så då fick jag en antikroppsbehandling, som ska hjälpa kroppen att behålla de få trombocyter som finns.
Och innan dess hade jag fått en påse till så värdet hade stigit till 16, bara för att förebygga akuta blödningar.
Antagligen så är dom förbrukade nu, alltså väldigt låga igen. Men det får vi veta imorgon.

Med så låga trombocyter vore det livsfarligt om jag skulle börja blöda nånstans.
Näsblod eller en blödning inne i kroppen är vanligt, och skulle jag ex. börja blöda näsblod så skulle vi inte kunna få stopp på det. Det skulle blöda tills allt blod tagit slut.
Därför sparade de en påse trombocyter på sjukhuset, så att det fanns att ge ifall att.
Eftersom jag måste ha strålade blodprodukter och Östersund inte har tillgång till det så måste dom skickas ifrån Umeå, och det görs ju inte i en handvändning.

Men nu är vi iaf påväg upp till ume, och imorgon ska jag få ännu en antikroppsbehandling och sen får vi förhoppningsvis åka hem!